|
Linsval Fråga 2. Hur väljs den toriska linsdesignen (märket)?
Det första steget är en bra bakgrund av fallet. Framgångsrika ögonläkare och optiker menar att deras framgång med kontaktlinser beror på deras förmåga att kommunicera med och lyssna på patienterna. Patientens förväntningar bör diskuteras. Valet av produkt måste baseras på patientens individuella behov. Tack vare patientintervjuerna bör du kunna ställa upp kriterier för individuella patientbehov. Detta hjälper dig att välja bästa möjliga produkt för patienten i fråga. Du kommer att upptäcka att vissa produkter presterar bäst när det gäller tillpassning och stabilitet, och andra när det gäller komfort och synskärpa (optik).
Patienter som tidigare använt mjuka, sfäriska linser upplever väldigt sällan problem med mjuka, toriska linser. Vridtestet kan utföras i en foropter. Den bästa cylindern roteras i foroptern tills suddighet uppstår. Om det krävs mindre än 5 grader för en respons har patienten en hög sensitivitetsnivå och det kan hända att han/hon inte skulle trivas med en mjuk, torisk lins. I detta fall skulle valet av utformning baseras på stabilitetsegenskaperna.
När du väl fastställt att patienten är en kandidat för mjuka, toriska linser väljer du metod eller filosofi för tillpassningen. Valet står mellan empirisk eller diagnostisk.
Hur väljs den toriska linsens design (empiriskt)?
Perifer astigmatism
Loretta Szczotka och ett forskarlag har gett ny insikt i den empiriska tillpassningsmetoden för mjuka, toriska kontaktlinser (Reddy T, Szczotka LB, Roberts C. Peripheral corneal contour measured by topography influences soft toric contact lens fitting success CLAO 2000;26(4):180-185).
De har visat att framgången med empirisk tillpassning också kan variera i enlighet med typen av astigmatism. Hittills har vår definition av astigmatism till stor del begränsats till hornhinnans centrala 3 mm, uppmätt via keratometri. Vid topografi av hornhinnan har fem olika typer av astigmatism identifierats.
Typ I – sfärisk hornhinna. - Det förekommer mindre än eller lika med 0,75 D central och perifer astigmatism (6 % av hornhinnorna).

Typ II – central astigmatism - Hornhinnan är mer än 0,75 D torisk centralt eller minst 0,75 D mer torisk centralt än perifert (8,7 % av hornhinnorna).

Type III limbus-limbus likvärdig astigmatism - Central astigmatism inom 0,75 D av perifer astigmatism (11 % av hornhinnorna).

Type IV limbus-limbus mer perifer astigmatism. Skillnaden mellan perifer astigmatism och central astigmatism är likvärdig med eller större än 1,00 D (27 % av hornhinnorna).

Type V limbus-limbus oregelbunden, perifer astigmatism.Perifer astigmatism är oregelbunden med motsatta hemimeridianer med en differens som är större än 3,00 D (23 % av hornhinnorna).

Typ IV och V representerar två tredjedelar av hornhinnorna i studien. Hornhinnans typografi demonstrerar att astigmatism i den perifera hornhinnan (större än 3,5 mm centralt) kan skilja sig från astigmatism i den centrala hornhinnan (typ IV och V). I vissa hornhinnor kan denna skillnad märkbart påverka tillpassningen av mjuka, toriska linser.
Framgången med empirisk nytillpassning kan falla märkbart från cirka 75 % till 50 % för ögon med perifer astigmatism som är större än den centrala astigmatismen. Varför minskar tillpassningsframgången? Perifer astigmatism ändrar hur linsen sitter på ögat. De tjockare toriska linserna sitter och kupar sig inte som förväntat på hornhinnor med perifer astigmatism. När det förekommer avvikande beteende minskar framgången med empirisk tillpassning. Szczotka rekommenderar diagnostisk tillpassning för typ IV och V.
En ny studie (Young G. Hunt C. Covey M. Clinical evaluation of factors influencing toric soft contact lens fit. Optometry and Vision Science. i tryck) undersökte hur ögonlock och andra faktorer påverkar tillpassningen av mjuka, toriska linser. Större temporal uppåtlutning av ögonlocken associerades med sämre temporal linsorientering; lägre minusstyrka associerades med stabilare linsorientering; och mindre palpebral apertur associerades med stabilare linsorientering. Blinkegenskaper som mindre rörelse efter blinkning associerades med stabilare linsorientering. Ökad linsåtstramning associerades med långsammare omorienteringshastighet.
Attempts are being made to improve the current empirical fitting recommendations. One such concept is to determine the base curve using sagittal height rules. This rule-of-thumb, described by Andre, et.al. from Oregon Health Sciences University, states: When the cornea is larger than 12.0 mm or smaller than 11.0 mm, adjust the K-reading to an "effective K". The effective K reflects the true sagittal height of the cornea and is determined by adding 2.5D to K reading for every 0.5 mm of corneal diameter over 11.8 or subtract 2.5D to K for every 0.5 mm of corneal diameter under 11.0.
Försök genomförs för att förbättra gällande rekommendationer för empirisk tillpassning. Ett sådant koncept handlar om att bedöma baskurvan med hjälp av sagittala höjdregler. Denna tumregel, som beskrivs av Andre, et al vid Oregon Health Sciences University, innebär att: När hornhinnan är större än 12,0 mm eller mindre än 11,0 mm ska K-värdet justeras till ett "effektivt K". Det effektiva K-värdet avspeglar hornhinnans verkliga sagittala höjd, och avgörs genom att 2,5 D läggs till på K-värdet för varje 0,5 mm av hornhinnans diameter över 11,8 eller att 2,5 D tas bort från K för varje 0,5 mm av hornhinnans diameter under 11,0.
Hur väljs den toriska linsens design (diagnostiskt)?
Diagnostisk tillpassning
Diagnostisk tillpassning kräver mer arbete för att tillpassas efter patienten. Fördelen kan vara ökad tillpassningsprecision. Parametrarna väljs från ett diagnostiskt set. Linsen placeras på patientens öga och utvärderas. Vissa experter föredrar diagnostisk tillpassning för att säkerställa att nytillpassning lyckas. Den extra tid som patienten tillbringar i stolen justeras på lämpligt sätt.
En kombination av tillpassningsfilosofierna
Många ögonläkare och optiker tillämpar en kombination av båda tillpassningsfilosofierna. Om det finns ett par provlinser till hands väljs den första linsen enligt riktlinjerna för empirisk tillpassning. Linsens prestation utvärderas och om den verkar vara acceptabel förses patienten med provlinserna. Patienten får möjligheten att ”provköra” linserna under normala förhållanden.
När han eller hon återkommer för uppföljning kan linserna bytas ut om de inte fungerar som de ska. Det är inte ovanligt att rotationen eller överrefraktionen förändras under en vecka. Ibland kan linsen stramas åt från en vecka till en annan. Störst framgång får man om man låter patienten använda linserna i en hel vecka.
Det är mycket praktiskt att ha ett stort sortiment provlinser till hands vid tillpassning. Framgången med tillpassning ökar avsevärt när det finns en stor mängd linser att arbeta med. När inga provlinser är tillgängliga använder många tillpassare det diagnostiska setet för att tillpassa det efter patienten och beställa linser. Ett diagnostiskt set innehåller vanligtvis ett begränsat antal linser (ibland bara fyra linser).
|